When I look back at my existence before I left Canada to pursue this dream of travel & adventure, I see a life full of things that I didn’t really want to do. I had to wake up early in the morning (oftentimes 6:00am, or even 2:00am) to go to work at a job that I didn’t find satisfying. I would work 12 hour days with no reward other than a fat pay cheque, but the long hours and subsequent exhaustion meant that I couldn’t really spend and enjoy the money as much as I would have liked.
A working Goat (circa 2006)
I would work all week and look forward to the weekend, but when the weekend came I was too tired to really plan anything major, plus I had a bunch of chores that needed completing and obligations that needed to be met – both of which I couldn’t finish during the week because I was too busy.
I would have to take the car into the shop and spend money to fix it; the sink needed repair; the house needed to be cleaned; the laundry machine was squeaking and everything was adding up. sometimes I would have to take a holiday, just to catch up on things that I didn’t even want to do.
On top of all of that, I wanted to make time to spend with friends and family, but with so little time for myself, this wasn’t all that easy.
This is not an unfamiliar story to most, in fact… this is considered the normal life.
Vänligen notera
This article is for those who are interested in travelling and living abroad full time. If your life is exactly where you want it to be right now, then you’ve already accomplished what this post is trying to get across. You don’t have to travel to be happy, you just have to live your life doing what you love. As this article is written on a blog designed do inspire others to live a life of freedom, travel and adventure, it is targeting those interested in travelling as a lifestyle.
Once I decided to jump off of the ever-growing cliff of my working life, everything changed. In the first month of travelling, I had done more, seen more and experienced more than I had in the previous decade of my life. instead of having a few hours every weekend to do what I wanted, I had 24 hours / day, 7 days / week – now that’s a lot of free time!
A couple Of Goats (circa 2008)
And what did I do? I snorkelled with sharks, explored ancient temples, chilled on white sand beaches, swam in tropical waterfalls, ate exotic foods and explored a region of the world that seemed so far from my own, that it felt like it was on a different planet. This was all in the first month.
Dariece and I spent over a year travelling through Southeast Asia, India and Sri Lanka and when we returned home, we were in shock. It was the same shock that all long-term travellers experience.
Our lives had completely shifted and yet we were going to have to return to work and assimilate back into the normal life.
The world had simply stood still in Canada, while we had been going 1,000 miles a minute for 13 months straight.
We did everything we could to return to the travelling life that we loved so much. It wasn’t easy at first. We had to sacrifice another year of our lives doing the very thing that we had worked so hard to escape in the first place.
…But finally, after one final year of working in Canada, we were ready to completely detach from the 9-5 (or in my case, 7-7) lifestyle.
We’ve now spent more than 2015 days on the road and well over $100K living our dreams. That’s nearly 30,000 waking hours doing exactly what we want, when we want. No chores. No broken down vehicle. No angry boss. No alarms (except for the occasional early flight). Inget drama. Ingen stress.
If we had we stayed at home, I would have worked around 17,000 hours, gone on a couple of week-long holidays and maybe saved a few bucks for a rainy day.
I would’ve spent over $250,000 on mortgage & bills. A mortgage which was bloated with interest, and came with an equity that would have crashed along with the global market.
I would have spent even more money on useless material things that provided me with a short and unsatisfying level of happiness.
The car That cost Me more Headache Than Enjoyment
In the end, had I continued the way I was going, my life would be in much the same place today as it was on November 19, 2008 (the day we dared to jump).
What did we do to deserve this life? We simply took a risk, looked for a better way of life and followed our dreams. It may sound cheesy, but it’s true.
We often write on this blog about “how you too can live a life of freedom, travel & adventure”, but the truth is… all you need to do is jump.
The minute we realized that life didn’t have to be a chore, everything started going vår väg. Istället för att hinder ständigt dyka upp i vår väg, hade vi en tydlig väg direkt till frihet.
Vi skriver inte om vår lycka, vår framgång och vårt spännande liv för möjligheten att skryta. Vi känner att vi har knäckt någon jättekod och vi vill berätta allt om det.
Vi tycker om att dela våra berättelser om att korsa Centralasien genom land och klättra på Himalaya -bergen, men den ultimata glädjen i vårt resebloggning är när någon e -postar oss och berättar för oss att de har beslutat att lämna allt bakom för att utforska världen – att sträva efter ett lyckligare och friare liv.
Jag hoppas att det här inlägget kommer att inspirera några av er att överväga en förändring. Eller om du redan har tagit språnget, hoppas jag att du nickar på huvudet just nu och håller med om känslan av den här artikeln.
Tusentals människor över hela världen vaknar upp. Det finns tiotusentals resebloggar i dag och många av dem tjänar tillräckligt med pengar för att stödja ett liv med frihet, resor och äventyr.
Människor undervisar engelska utomlands, frivilligt i Afrika, woofing i Nya Zeeland, ledande dyk i Mikronesien och bryter sig loss från bojorna i ett “arbete hårt och vara stolt över att du inte tar semester” mentalitet.
Dariece och jag vaknar varje dag och tittar på varandra med enorma leenden i våra ansikten. Oavsett om vår sömn bryts av solen som reflekterar av en sjö i Guatemala, eller av en havbris från vårt tillfälliga hem i Karibien … vi är glada.
Vi ser ärligt talat inte hur vårt liv kan bli bättre, och när jag verkligen tänker på det … det här livet är vad det är för att vi inte behöver göra något som vi inte vill.
Den frihetsnivån är något att värna och det är något som vem som helst kan uppnå. Jag väljer ett korlöst liv eftersom jag en dag när jag är på min dödsbädd kommer jag att titta tillbaka på mitt liv med ett leende i ansiktet. Jag kommer att kunna komma ihåg mitt liv med komforten att veta att jag verkligen gjorde det bästa av det.
Det finns för många otroliga möjligheter som väntar i världen på att spendera ditt liv plågas av sysslor och olycka. Livet är för kort!
När språnget till frihet har tagits, dyker upp säkerhetsnät och dämpar fallet för de modiga nog att hoppa i första hand.
Mina första säkerhetsnät kom i form av en stödjande familj och en otrolig relation med dariece. Sedan följde mer i form av engelska undervisningsmöjligheter, volontärarbete, husmöjligheter och så småningom min fallskärm utplacerade och jag landade på denna reseblogg.
Bild av: Wikimedia Commons
Dina säkerhetsnät kan komma i olika former, men de är där, du kan bara inte se dem om du står på toppen av klippan. Det är inte svårt att fritt faller när du har hoppat och det finns tusentals glada och fria människor i botten, tittar upp på dig och skriker: “Gå för det!”.
Är du redo?
Om du vill ta detta språng, men du är inte säker på var du ska börja, kolla in vår upprätthållande resesektion för otroliga idéer om hur du kan tjäna pengar online, på väg och på språng. Om du fortfarande inte är övertygad, klicka här för mer inspiration.
Gilla det? Klara det! ?
Friskrivningsklausul: Goats on the Road är en Amazon Associate och även ett anslutet för vissa andra återförsäljare. Detta innebär att vi tjänar provisioner om du klickar på länkar på vår blogg och köper från dessa återförsäljare.